PA 16 vs ITP 1 — vad skiljer tjänstepensionerna åt?

Grundstrukturen är densamma

Både PA 16 (avdelning II, för de flesta födda före 1988) och ITP 1 är premiebestämda system med samma logik: arbetsgivaren betalar in 4,5 % av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp (52 500 kr/mån 2026) och 30 % av lönedelen över. Det gör att tjänstepensionen blir särskilt viktig för dig med lön över taket — där står den för merparten av intjäningen.

Skillnaderna som märks

Förvaltning och val

I PA 16 går en del av premien till Kåpan Tjänste (traditionell försäkring) och en del till en valbar del. I ITP 1 väljer du fördelning själv inom Collectums utbud, med en avgiftsupphandlad fondmeny. Praktiskt betyder det att ITP 1 ger fler val — och därmed större spridning i utfall beroende på vilka val som gjorts.

Uttagsflexibilitet

Båda systemen tillåter livsvarigt uttag eller uttag under kortare perioder (t.ex. 10 eller 20 år), och båda kan i regel skjutas upp. Villkoren för deluttag och paus skiljer sig i detaljerna mellan bolagen — värt att kontrollera innan du bestämmer uttagsform.

Bytt sektor? Du har båda.

Intjänad premie ligger kvar i respektive system. Har du 15 år statligt och 10 år privat har du alltså både en PA 16-pott och en ITP 1-pott, med olika förvaltare och separata uttagsbeslut. Det är här helhetsbilden ofta går förlorad — och där en samlad kalkyl gör störst nytta.

Vad betyder det för uttagsplaneringen?

• Ordningen spelar roll. Att börja med den ena potten och skjuta på den andra kan ge en jämnare skattebild än att starta allt samtidigt.
• Taket avgör tyngdpunkten. Lön över 52 500 kr/mån gör tjänstepensionen till din största rörliga del — timing av just den påverkar mest.
• Livsvarigt eller tidsbegränsat ändrar både månadsbelopp och skatteprofil över åren. En kalkyl som visar netto per år gör avvägningen konkret.

I scenariojämföraren finns färdiga exempelpersonas med både PA 16 och ITP 1 — inklusive ett par som har varsitt system.